Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Ny utredning: Varannan finlandssvensk ungdom på andra stadiet upplever klimatoro

En kartläggning som gjorts vid Åbo Akademi i samarbete med Skärgårdshavets Unesco biosfärområde visar att varannan finlandssvensk ungdom på andra stadier upplever klimatoro. Kartläggningen är en del av projektet Biosfärakademin vid Skärgårdshavets biosfärområde som finansieras av fyra finlandssvenska stiftelser och fonder. År 2021 fick Biosfärakademin 43 000 euro av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Pressmeddelande från Åbo Akademi och Biosfärakademin, 10 november 2021:

Sättet finlandssvenska unga väljer att ta sig an klimatförändringarna påverkar hur mycket oro de känner i förhållande till ämnet. Ju mer probleminriktat förhållningssätt, desto större tendens att känna oro.

Kartläggningen gjordes bland finlandssvenska ungdomar på andra stadiet under hösten 2021 och visar att ungefär hälften av ungdomarna rapporterar ganska stor eller hög klimatoro. Klimatoron visade sig vara högre bland kvinnor och speciellt bland dem som går i skola i huvudstadsregionen. Klimatångest i klinisk bemärkelse förekom dock sällan.

– Det är väsentligt att göra skillnad på begreppen oro och ångest. Oron är den tankemässiga delen då man handskas med någonting hotfullt, medan ångesten ger både psykiska och fysiska besvär som kan påverka ens livskvalitet. Orsaken till att vi i kartläggningen påträffade främst oro, inte ångest, kan bero på att vi i Finland har inte ännu upplevt mera drastiska konsekvenser av klimatförändringarna, som exempelvis vidsträckta hotande bränder eller massiva översvämningar, säger Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi. 

I relation till klimatförändringarna verkade de finlandssvenska ungdomarna främst oroa sig för djur och natur, framtida generationer och för människor i fattiga länder. De tre mest framträdande områdena som ungdomar känner oro för över lag var framtiden, skolan och betyg och på tredje plats; klimatförändringarna. 

– De här svaren kunde eventuellt ha sett annorlunda ut om frågorna ställts till ungdomar i områden där man tydligare ser effekterna av klimatförändringarna. Däremot är det intressant att vi ser olika samband mellan klimatoro och olika former av så kallade copingstrategier, alltså hur man hanterar stressfyllda och känslomässiga situationer. Det visade sig att ju mer ungdomarna fokuserade på att försöka hitta lösningar på klimatproblemen, desto mera oro tenderade de känna. En annan copingstrategi där man hade inställningen att det kommer att lösa sig, att till exempel beslutsfattare och forskare har en plan, visade däremot inget samband med klimatoro. Den minst frekventa copingstrategin där man undviker, förminskar och distanserar sig från klimatproblematiken visade ett negativt samband med klimatoro – ju mera defensiv, desto mindre klimatoro känner man. Det är inte ofta vi ser såhär tydliga olika samband. 

Kartläggningen visade också att ungdomarna får information om klimatförändringarna främst via sociala medier och i skolan.

– Att sociala medier spelar så stor roll här var kanske lite överraskande, men samtidigt visar det hur livet och världen ser ut i dag för den här gruppen. Barn och ungdomar lever i en värld där stora och rätt abstrakta förändringar gällande natur och miljö är på gång, och de är ofta medvetna om att en omställning i samhället är nödvändig för att kunna bemöta de miljörelaterade utmaningarna. Klimatförändringen diskuteras på olika nivåer och information strömmar in från olika håll. Därför väcker det här resultatet frågor om kvaliteten på den information ungdomarna tar till sig. 

Eftersom skolan har en viktig roll i att sprida kunskap om klimatförändringarna kommer Skärgårdshavets Unesco biosfärområde att samarbeta med skolor och pedagoger kring detta för att hitta lösningar för att stöda ungdomar som känner klimatoro. Resultaten kommer även att utmynna i två pro gradu-avhandlingar vid Åbo Akademi av psykologie studerande Bill Henriksson och Fredrik Killi som också är de som sammanställt kartläggningen. Omkring 500 finlandssvenska studerande i åldern 15–18 deltog i kartläggningen som är en del av Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes projekt Biosfärakademin. Projektet administreras av Åbolands Skärgårdsstiftelse och finansieras av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. 

För mera information om utredningen:
Professor Matti Laine, Psykologi vid Åbo Akademi
epost matti.laine@abo.fi

Erika Silventoinen, Biosfärakademin
Skärgårdshavets Unesco biosfärområde
epost erika.silventoinen@biosfarakademin.fi

För mera information om Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne:

Birgitta Forsström, vd

birgitta.forsstrom@bmr.fi

Du kanske också vill läsa

Positiv avkastning på stiftelsens förmögenhet 2023

Läs mer

Stiftelsen BMR firar jubileum – bjuder 11 000 barn på teater

Läs mer

Ansök om bidrag för naturutflykter

Läs mer

Årsboken för 2023 är publicerad

Läs mer