Historia
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr grundades 1918 på basen av affärsmannen Karl Herman Renlunds testamente.
Karl Herman Renlund var en framsynt man med ett stort hjärta. Han kom från Karleby, från anspråkslösa förhållanden, och blev en framgångsrik affärsman. Karl Herman föddes 19 mars 1850 och dog 18 februari 1908. Han testamenterade sin förmögenhet till Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Brita Maria var hans mamma.
Stiftelsen skulle stödja barnavård, skolmiljön och välmående för barn och ungdom. Vill du veta mer om Karl Herman kan du besöka K.H. Renlunds museum i Karleby.
Mecenat och affärsman
Renlund levde under en tid då filantropisk verksamhet ansågs vara en dygd och han blev också mecenat för många konstnärer. Han förespråkade att framstående skalder och författare skulle understödjas på frivillig väg i stället för med statliga medel.
Renlund tvekade heller aldrig kring att hjälpa någon i ekonomisk knipa. Antagligen mindes han mer än väl barndomens svåra och knappa år och lånade gärna ut pengar till mer behövande. Många har beskrivit honom som en generös man. Tack vare alla framgångsrika affärer kunde han kosta på sig att stöda både en och annan lycksökare.
Till exempel gick han i borgen för bland andra Karl Fazer, då blivande konditor och kaféägare. Renlund skrev ut en garanti på 250 000 mark så att Fazer 1891 kunde grunda sitt kafé på Glogatan. Enligt en nekrolog i Handelstidningen Mercator lär vinsten aldrig ha varit Renlunds huvudmotiv i affärerna, i stället ville han skapa nya förvärvskällor och en bättre utkomst för folket.
Se här hur Renlund bland annat möjliggjorde Fazers blå:
Jobbade för kvinnors utbildning
Renlund engagerade sig också i frågor som berörde skola och utbildning. År 1894 gjorde han en petition om att skolan skulle bli femårig och också ta emot flickor som elever. Redan under sin livstid gjorde han stora donationer som kom unga skolelever till fromma.
Renlunds testamente innehöll nämligen flera donationer som skulle användas för grundandet av stipendiefonder och stiftelser. Den största donationen tillföll en stiftelse som Renlund döpte efter sin mor. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne blev därmed hans huvudarvinge.
Flytt till Helsingfors
Redan som 14-åring, 1864, avslutade Renlund skolan efter tredje klass för att flytta ner till Helsingfors. Resan söderut skedde på ett tobakslass.
Familjen behövde pengar eftersom fadern inte längre kunde arbeta, så sonen skickades till huvudstaden i hopp om en bättre framtid. I huvudstaden blev han anställd som bodpojke hos handelsmannen Gustav Albert Herlin efter en rekommendation av sin lärare i latin Alex Boehm.
”Att någon rekommenderade en fattig pojke som bodpojke var inget ovanligt på den tiden”, skriver Annette Forsén i biografin över Renlund.”
Det var ändå uppenbart att Renlund var intresserad av att bli något mer än en bodpojke. Han lär ha tillbringat söndagarna med att bekanta sig med Herlins bokhållning för att lära sig mer om hur man sköter affärer.
1867 började Renlund jobba för Georg Franz Stockmann. Steg för steg jobbade han upp sig från butiksbiträde till första man på järnavdelningen.
Omtyckt politiker och framgångsrik järnhandlare
1881 tog Renlund över ansvaret för Parviainen & Co:s järnhandel och upptogs som handlande i Helsingfors stads adresskalender.
Enligt Annette Forsén är det inte förvånande att Renlund gav sig in på handel med järn- och hushållsredskap i och med att han hade arbetat sig upp i branschen ända sedan han först satte sin fot i Helsingfors.
1881 blev Renlund, endast 31 år ung, invald i Helsingfors stadsfullmäktige och 1887 i borgarståndet som representant för Helsingfors. 1891–1906 representerade han sin gamla hemstad Gamlakarleby i Lantdagen. Han var omtyckt och blev ofta invald med ett högt antal röster.
1884 köpte Renlund en järnhandel på Mikaelsgatan i Helsingfors och i slutet av 1890-talet tog han och några kompanjoner över ett järnbruk som hade en spikfabrik.
Befolkningen i Helsingfors ökade så det knakade och behovet för nya bostadshus var stort. Renlund kom in i järnhandeln i precis rätt tid.
1905 omvandlade Renlund sitt företag till ett aktiebolag, något som visade sig vara vinstbringande. Enligt Forsén tyder mycket på att Renlund ville trygga företagets framtid ifall något skulle hända honom. Då var han redan 55 år, hade svajig hälsa och inga arvingar som kunde ta över företaget. Aktiebolaget blomstrade och ökade sina tillgångar samtidigt som Renlunds hälsa blev allt sämre. Karl Herman Renlund dog den 18 februari 1908.
Se här Renlunds önskan om vad som skulle göras med hans förmögenhet efter hans död:
Karl Herman Renlunds testamente
Enligt Renlunds testamente från 2 maj 1905 skulle stiftelsen idka barnavård och bekosta mat och kläder till skolbarn.
UTDRAG UR TESTAMENTET BELYSER DETTA:
A. Barnavård, avsedd att förbättra små barns vård utan avseende på vårdnadshavarnas nationalitet, religion eller språk.
B. Att främja dagvården, skolmiljön samt välmående för barn och ungdom, vilka erhåller sin fostran och undervisning på svenska.
Stiftelsens verksamhet omfattar företrädesvis städerna Helsingfors och Karleby men kan, efter styrelsens därom fattade beslut, utsträckas jämväl utanför dessa städer särskilt i Österbotten.
Stiftelsen förverkligar sitt ändamål genom att ge understöd till samfund eller institutioner som idkar i 1 momentet avsedd verksamhet, genom att själv bedriva sådan verksamhet eller genom att stöda eller förbättra utbildningen eller verksamhetsförutsättningarna för personer som handhar i 1 momentet avsedd verksamhet i hela Finland.
Text: Michaela von Kügelgen
Texten baserar sig på biografin Många järn i elden: Karl Herman Renlund och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne skriven av Annette Forsén. Biografin kan beställas från stiftelsens kansli.