Forskningsprojekt: "Fattigdom hänger ihop med så mycket annat än pengar"

Fattigdom och ekonomi är tabubelagda områden som snabbt blir väldigt privata. Fattigdom kan ändå leda till långvariga problem för individer, familjer och slutligen för samhället. Därför borde alla som jobbar inom välfärdsyrken bli bättre på att tala om fattigdom. Det säger doktorand Christa Järvinen (bilden) vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Christa Järvinen jobbar inom forskningsprojektet ”Att bemöta ekonomisk utsatthet i barnfamiljer”, vilket leds av professor Helena Blomberg-Kroll. Projektet pågår mellan 2023 och 2025 och finansieras av Stiftelsen BMR. Den 17 september 2024 ordnar projektet seminariet Social ojämlikhet och utsatthet bland barn och unga inom fostrans- och utbildningssektorn.

Enligt Järvinen finns det inte så mycket forskning om hur professionella som möter barn i dagvården, skolan, socialtjänsten eller övriga delar av välfärdssystemet tänker om fattigdom och hur det påverkar deras beslut i arbetslivet.

”Vi vill bidra till att fylla detta forskningsgap och således även stärka de professionellas kunskap om barnfattigdom och dess potentiella konsekvenser.”

Inom forskningsprojektet har bland andra lärare och professionella inom elevvården intervjuats. Intervjuer med socialarbetare bland annat inom vuxensocialarbete och barnskyddet pågår för tillfället.

Barnfattigdom ”luddig” term

En lärare, socionom, socialarbetare eller annan professionell som ska föreslå åtgärder för en barnfamilj har ett visst handlingsutrymme inom ramen för lagstiftningen och olika bestämmelser. Att i sina beslut och i sin verksamhet kunna beakta ekonomisk utsatthet på ett brett plan kan vara avgörande för familjen, säger Christa Järvinen.

Begreppet fattigdom tenderar att väcka många olika reaktioner och associationer, vilket även forskarna märkt då de intervjuat professionella i skolvärlden och inom socialtjänsterna.

”På basis av vår forskning förefaller termen barnfattigdom vara ganska luddig även hos professionella inom olika välfärdsyrken. För vissa människor betyder det en helt annan sak än för andra.”

I Finland lever mer än 120 000 barn under fattigdomsgränsen. Enligt en utredning från föreningen Soste, Finlands social och hälsa rf, ökar mängden i år till knappt 140 000 barn.

”Jag tycker nog att vi måste tala om barnfattigdom på en samhällelig nivå annars finns det en risk att de här barnen glöms bort. Sedan är det en annan sak om du som socialarbetare eller lärare med barnen och deras familjer använder det här begreppet men det är två skilda grejer.”

Christa Järvinen påpekar att många ekonomiskt utsatta familjer klarar sig helt okej trots de knappa resurserna. Samtidigt finns många familjer där problemen hopar sig och där fattigdomen kan få långtgående konsekvenser.

Var är barnskonsekvensanalyserna?

Regeringens planerade nedskärningar tror Christa Järvinen att kommer att återspegla sig i barns och ungas välmående.

”Det finns mycket forskning om hur svåra ekonomiska situationer påverkar föräldrarnas ork och om vilken effekt toxisk stress kan ha.”

Hon konstaterar att beslut om ekonomi och sociala förmåner som i första hand gäller vuxna direkt återspeglar sig på barnen.

”Det är inte ett barns fel att familjens ekonomiska situation är som den är, oberoende av vilka orsakerna är. FN:s barnkonvention, lagar och styrdokument lyfter fram hur barn ska skyddas. Politiker och myndigheter borde föra deras sak men det verkar inte som om man gjort barnkonsekvensanalyser i de nyaste politiska besluten eller om de gjorts har de kanske satts i byrålådan.”

Framtidstro viktig för välmåendet

Att barn och unga mår sämre än tidigare är något som påvisats i ett flertal olika undersökningar, bland annat Hälsa i skolan (2023) Christa Järvinen säger att de bakomliggande orsakerna är många men att fattigdom mycket sannolikt utgör en tänkbar förklaring.

”Fattigdom hänger ihop med så mycket annat än bara pengar. Det handlar om hur delaktig du är och känner dig, till exempel med kompisar. Och om du har du framtidstro – om du tror att du någon dag har ett jobb, en utbildning och ett hem.”

Hur orolig är du för framtiden?

”På närmare 15 år har vi inte sett en markant ändring i antalet fattiga barn och nu kommer väldigt stora nedskärningar – det är oroväckande. Och med sociala problem är det förebyggande arbetet centralt, inte att man går och släcker bränder hela tiden. Just nu är det tyvärr det man gör med de resurser som finns.”

XXX