Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content
Bildkälla: Projektet Barnens rätt på jorden här i Norden.

Ny rapport: läsningen flyter – men skillnader finns

Det är stor skillnad mellan elevernas läsförmåga i de svenskspråkiga skolorna i Österbotten och i övriga Finland. I huvudstadsregionen läser var femte elev utmärkt, men i Österbotten färre än var tionde. Det här kommer forskare vid Jyväskylä universitet fram till en färsk studie som granskar läsförmågan hos elever i fjärde klass i svenskspråkiga skolor.  

Studien kan laddas ner på Svenska kulturfondens webbplats. Fjärdeklassarna i de svenskspråkiga skolorna läser överlag bra, lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna, men skillnader finns. Bland annat spelar regionen och familjens socioekonomiska ställning roll för elevens läsförmåga.

Medelvärdena i läsförmåga har sjunkit, andelen svaga läsare och kunskapsskillnaderna har ökat. Det här gäller båda språkgrupperna i Finland och ser också ut att vara ett världsomfattande problem. Hos oss har den negativa utvecklingen varit kraftigare än i andra länder. De finländska elevernas läsförmåga var tidigare bättre än i övriga Norden. Nu har medelvärdena för fjärdeklassarna i de svenskspråkiga skolorna sjunkit till samma nivå som i övriga Norden.

Finland deltog 2021 för tredje gången i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) – en internationell undersökning som vart femte år mäter läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning bland tioåriga elever. I de två tidigare undersökningarna var elevmaterialet från de svenskspråkiga skolorna så litet att man endast kunde granska resultaten för de finländska fjärdeklassarna som helhet.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska kulturfonden ville få djupare kunskap om läsningen bland fjärdeklassarna i de svenskspråkiga skolorna i Finland och Jyväskylä universitet fick uppdraget att göra en analys av ett betydligt större svenskspråkigt sampel i studien år 2021.

Forskarna Kari NissinenMarjo Sirén och Kaisa Leino offentliggör nu sin färska studie Hur står det till med läsningen?. De fokuserar på fjärdeklassarnas läsförmåga, hur den har utvecklats och vad som påverkar den. De jämför också de svenskspråkiga skolornas resultat med resultaten från finskspråkiga skolor och övriga Norden.

Studien visar att det finns stora skillnader i läsförmågan. Men på vilka områden och vilka är de bakomliggande faktorerna?

Det här är ett sammandrag av Hur står det till med läsningen?, initierad och finansierad av Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Resultaten offentliggörs under ett seminarium på Epicenter i Helsingfors fredagen den 1 december kl. 10.30. Rapporten publiceras fredag kl. 00.01 på www.kulturfonden.fi.

Forskarna Marja Sirén, Kari Nissinen och Kaisa Leino.

Mera individen än skolan eller pedagogiken

Skillnaderna i läsningen finns oftast på individnivå, medan skola, skolmiljö, lärare, undervisning och småbarnspedagogik spelar liten roll. Inte heller barnets kön spelar roll för läsningen. Flickorna hade i snitt bättre läsförmåga än pojkarna, men det förklaras mera av andra faktorer än kön.

Få elever med invandrarbakgrund

Elevens ursprung och språkliga bakgrund spelar en viss roll för läsningen, men i de svenskspråkiga skolorna är betydelsen liten. Här har få elever invandrarbakgrund och de som inte pratar svenska hemma pratar för det mesta finska.

Hemmet viktigare än skolan

Också undervisningen har ett exceptionellt svagt samband med inlärningsresultaten; också i internationell jämförelse. Man hittade inte heller större skillnader mellan enskilda klasser eller skolor.
– Lärarutbildningen i Finland är längre än i övriga Norden, vi har många behöriga lärare och bra läromedel. Det betyder att undervisning håller jämn kvalitet. Då de flesta familjer dessutom väljer sin närskola och inklusion är vanligt blir skillnaderna små mellan klasser och skolor, säger universitetsforskare Kari Nissinen.

Det som däremot spelar roll för läsningen är barnets hembakgrund:

  • familjens socioekonomiska ställning, föräldrarnas utbildning och yrke och resurser
  • föräldrarnas och barnens läshobby
  • tidig introduktion till läsning

I de svenskspråkiga skolorna fanns betydligt fler elever som hade en hög socioekonomisk ställning än i de finskspråkiga och övriga nordiska skolorna.

Glapp mellan huvudstadsregionen och Österbotten  

Det finns regionala skillnader mellan de svenskspråkiga skolorna; huvudstadsregionen och Österbotten är två ytterligheter.

  • I huvudstadsregionen läser var femte elev utmärkt, men i Österbotten färre än var tionde.
  • I huvudstadsregionen är pojkarnas läsförmåga på samma eller högre nivå än flickornas i de övriga regionerna.
  • I huvudstadsregionen är läsförmågan hos färre än var tionde elev på låg eller under låg nivå; nästan var fjärde elev i Österbotten hör till de här kategorierna.
  • I huvudstadsregionen läser fler elever än i de övriga regionerna mer än en halv timme under vardagar och veckoslut.
  • I Österbotten läser eleverna berättelser klart mer sällan än i de övriga regionerna och här finns den minsta andelen elever som tyckte mycket om att läsa.
  • I Österbotten läser barnens föräldrar skönlitteratur i mindre grad än i de övriga regionerna. Här finns också den minsta andelen föräldrar som tyckte mycket om att läsa.
  • Fyra av fem familjer i huvudstadsregionen hör till den högsta socioekonomiska gruppen. Föräldrarna hör till de mest aktiva läsarna av skönlitteratur i en jämförelse av regionerna.

Bra med tidig lässtart

Ju fler läs- och skrivfärdigheter eleverna har före skolstarten, desto bättre är prognosen för läsförmågan i fjärde klass. Det här handlar om att känna igen och skriva bokstäver, läsa ord och korta berättelser och också att berätta berättelser före skolåldern.
– Skolan kan jämna ut skillnader i elevernas utgångsnivå, men inte att avlägsna dem helt, säger Kari Nissinen.

Läs mera, föräldrar!

Många föräldrar gillar att läsa, men de blir färre och man läser också mindre än tidigare. Föräldrarnas negativa inställning till läsning inverkar negativt på barnets läsintresse, medan föräldrarnas aktiva läsning av skönlitteratur hade ett starkt samband med barnets läsförmåga. Det här gäller i båda språkgrupperna.
– Det är helt enkelt bra för barnet att se föräldrarna läsa skönlitteratur, antingen på papper eller digitalt, säger projektforskare Marjo Sirén.

Besök biblioteket

Hemma hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna finns lite fler böcker än hos eleverna i de finskspråkiga skolorna och lite fler föräldrar läser ofta böcker för sina barn före skolåldern. Antalet biblioteksbesök har minskat sedan förra PIRLS-studien, men eleverna i de svenskspråkiga skolorna var aktivare biblioteksbesökare och boklånare än i de finskspråkiga skolorna.
– Att föräldrarna tar med sina barn till biblioteket redan i tidig ålder har ett samband med barnets läsförmåga, säger Marjo Sirén.

Veckoslutsläsning ger resultat

När det gäller läsning för nöjes skull är flickorna aktivare än pojkarna. Flickorna i de svenskspråkiga skolorna är också flitigare läsare än flickorna i de finskspråkiga skolorna.
– En lugn lässtund under veckoslutet kan ha stor betydelse för läsförmågan, säger universitetsforskare Kaisa Leino.

Mera skönlitteratur och skolbibliotek på svenska

Eleverna i Finlands svenskspråkiga skolor läser faktiskt mest skönlitteratur i hela Norden. Skönlitterära verk hör till de vanligaste textgenrerna i svenskspråkiga skolor, medan korta berättelser är vanligare i finskspråkiga skolor. Samtidigt är läget med skolbibliotek mycket bättre i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga: nästan nio av tio elever i de svenskspråkiga skolorna går i en skola med bibliotek, men bara två av tre elever i de finskspråkiga skolorna.
– Det ser ut som om man satsat lite mer på läsning och lässtödjande åtgärder i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga, säger Kari Nissinen.

Satsa på läsning – den är grunden för lärande

Enligt forskarna måste det nu bli ett slut på ökningen av andelen svaga läsare. Eleverna måste få det stöd de behöver för sitt lärande.
– Om läsförmågan ligger på en låg nivå redan i fjärde klass, har barnet antagligen svårt i skolan också överlag. En stor del av allt lärande sker just genom läsning. Vi måste bli bättre på att stödja särskilt dem som inte får lässtöd och uppmuntran hemma. Om läsningen är utmanande blir det på sikt svårt att vara delaktig samhället överlag, varnar Kaisa Leino.

***
Noggrannare information:

Kari Nissinen (frågor om studien och resultaten)
universitetsforskare
kari.nissinen@jyu.fi

Birgitta Forsström, vd (frågor om Stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes bidrag)

Birgitta.forsstrom@bmr.fi

Martina Landén-Westerholm (intervjuförfrågningar och bilder på författarna)
kommunikationschef, Svenska kulturfonden
martina.landen-westerholm@kulturfonden.fi

Du kanske också vill läsa

Donation möjliggör konstterapi för barnpatienter

Läs mer

Tusen åländska barn bjuds på musikalen Havsandar

Läs mer

Positiv avkastning på stiftelsens förmögenhet 2023

Läs mer

Stiftelsen BMR firar jubileum – bjuder 11 000 barn på teater

Läs mer