Över hälften av de svenskspråkiga 15–19-åriga unga känner ångest inför framtiden och 62 procent håller helt eller delvis med om påståendet att Ryssland under president Putins ledning utgör ett hot för Finland. Cirka en tredjedel oroar sig för Finlands framtida säkerhet.
Samtidigt fortsätter de ungas psykiska hälsa att försämras, i synnerhet bland flickorna. Det är en utveckling som inte kan förklaras enbart av coronapandemin eller pågående kriser.
Det visar den svenskspråkiga ungdomsbarometern som Taloustutkimus utfört på uppdrag av tankesmedjan Magma. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne finansierar ungdomsbarometern.
Årets mätning är en uppföljning av de mätningar som gjordes 2018 och 2020. Frågorna besvarades av 889 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2022.
– Under de senaste decennierna har det i Finland och västvärlden skett en utveckling som ökat den psykiska belastningen för unga och samtidigt minskat på skyddsfaktorerna. Det har lett till ökad psykisk ohälsa till den grad att man kan kalla det en megatrend. Situationen har ytterligare tillspetsats av coronapandemin, konstaterar psykiater Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid MIELI och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.
Stiftelsen BMR:s främsta mål är att öka välmående för barn och unga genom att skapa hopp och framtidstro.
– Utredningen visar att det behövs mer än någonsin. Vi fortsätter stödja aktörer som jobbar för barns och ungas framtid, säger stiftelsens vd Birgitta Forsström.
Du kan läsa Ungdomsbarometern 2022 i sin helhet via länken nedan. Mer information om Ungdomsbarometern 2022 hittar du också på tankesmedjan Magmas webbplats.
