Pressmeddelande: Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2026, av tankesmedjan Magma, visar stora skillnader mellan hur unga ser på sin egen framtid och på världens framtid. Samtidigt har flickornas tro på ökad jämställdhet minskat kraftigt och färre flickor än tidigare vill ha barn.
Skillnaden är tydlig: 62 procent förhåller sig optimistiskt eller mycket optimistiskt till sin egen framtid, medan motsvarande andel för världens framtid är 18 procent. Samtidigt tror 72 procent att de kommer att klara sig bra i livet och 66 procent känner sig hoppfulla inför framtiden.
– Våra resultat bekräftar en bredare bild av en generation som fortfarande har tilltro till sina egna möjligheter, men som växer upp med en stark medvetenhet om osäkerheten omkring dem, säger Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma.
Ungdomsforskaren Jenni Kallio vid Tammerfors universitet konstaterar i sin kommentar till undersökningen att en möjlig förklaring är att den egna framtiden upplevs som lättare att påverka än utvecklingen i världen.
Flickornas tro på större jämställdhet har minskat
År 2020 trodde 72 procent av flickorna att kvinnor och män skulle vara mer jämställda i Finland om tio år. I årets mätning är andelen 47 procent. Bland pojkarna har förändringen varit mindre, från 71 till 65 procent.
Också synen på framtida familjebildning skiljer sig mellan könen. Bland flickorna har andelen som vill ha barn minskat från 76 till 66 procent sedan 2020, medan motsvarande andel bland pojkarna har minskat från 79 till 76 procent. Samtidigt har andelen flickor som svarar att de inte vill ha barn ökat från 7 till 15 procent.
Återhämtning – men stora könsskillnader i stress
Barometern visar samtidigt tecken på återhämtning efter pandemiåren. Ensamheten har minskat och både livstillfredsställelsen och den självskattade psykiska hälsan har förbättrats.
Könsskillnaderna i rapporterad stress är ändå stora. 72 procent av flickorna uppger att de ofta känner sig stressade, jämfört med 40 procent av pojkarna. 60 procent av flickorna känner ångest inför framtiden, jämfört med 28 procent av pojkarna.
– På flera områden ser vi att flickor uttrycker en större oro än pojkar och den stress som flickor känner bör tas på allvar. Samtidigt är det viktigt att minnas att pojkar och flickor tenderar att uttrycka känslor på olika sätt, och att också pojkar behöver stöd, säger Markelin.
Viktigt att få kunskap om ungas tankar
Ungdomsbarometern görs av tankesmedjan Magma med bidrag av Stiftelsen BMR. Utredningen gjordes nu för femte gången och Stiftelsen BMR har finansierat den ända sedan starten 2018.
– Den svenskspråkiga ungdomsbarometern bidrar med värdefull kunskap om ungas tankar, välmående och framtidsdrömmar. Det här är kunskap som kan användas av en mängd olika samhällsaktörer, säger stiftelsens vd Birgitta Forsström.
Stiftelsen BMR:s mål är att öka barns och ungas välmående.
– Också för oss är det viktigt att ha forskningsbaserad kunskap som stöd för våra beslut, säger Forsström.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern genomfördes våren 2026 och besvarades av 1 373 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år. Rapporten lanseras 3 november 2026 kl. 9.00–10.30 i Helsingfors och digitalt.
Delta digitalt via den här länken: https://vimeo.com/event/6308883/d843b39986
För mer information och intervjuförfrågningar:
Lia Markelin, samhällsanalytiker: +358 40 7251775, lia.markelin@magma.fi.
Lina Winqvist Normoyle, kommunikatör: +358 40 0997710, lina.winqvist.normoyle@magma.fi.
För mer information om Stiftelsen BMR:s bidrag till ungdomsbarometern:
Sonja Ollas-Airinen, specialsakkunnig, +358 50 379 9044, sonja.ollas-airinen@bmr.fi.
